- Totalt 0 kr
Färre trampar – varför unga cyklar allt mindre
Cykling bland barn och unga har halverats på två decennier. Vad ligger bakom – och vad står på spel? Enligt Trafikanalys cyklade omkring 50 % av barn i Sverige dagligen i början av 2000-talet. I dag är siffran nere på runt 22 %. Samtidigt ökar stillasittandet – bara 14 % av barn når den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet per dag, enligt Generation Pep.
⚠️ Trafikmiljö och otrygghet
En central orsak är upplevd otrygghet i trafikmiljön. Många cykelvägar är smala, saknar fysisk avskiljning från biltrafik eller är dåligt underhållna. Detta gör att färre barn tillåts cykla själva – och fler skjutsas med bil.
📱 Skärmtid slår ut cykeltid
Barn och unga tillbringar mer tid inomhus och framför skärmar. Digital underhållning konkurrerar med fysisk aktivitet, vilket också påverkar cyklandet negativt.
⚡ Elsparkcykelns framfart
Det senaste decenniet har elsparkcyklar blivit ett populärt färdsätt i svenska städer – särskilt bland ungdomar. Men till skillnad från cykling kräver de ingen fysisk ansträngning. Enligt VTI ersätter 4 av 10 resor med elsparkcykel annars gång eller cykel.
📊 En oroande utveckling
| År | Daglig cykling | Elsparkcykel | Inaktivitet (>;60 min) |
|---|---|---|---|
| 2000 | 50 % | 0 % | 15 % |
| 2010 | 38 % | 2 % | 24 % |
| 2020 | 26 % | 18 % | 35 % |
| 2024 | 22 % | 32 % | 41 % |
Trenden är tydlig: fysisk aktivitet minskar, och vardagsmotion som cykling trängs undan.
🛠️ Vad krävs för att vända trenden?
För att öka cyklandet bland unga krävs fler trygga cykelvägar, bättre vinterunderhåll och en samhällskultur som värderar rörelse. Skolor och kommuner kan också spela en nyckelroll genom att uppmuntra cykling och göra det till ett normalt val.
Men det räcker inte med enskilda insatser – det behövs en samordnad satsning från flera håll:
🔧 Smartare cykelinfrastruktur: Trygga, sammanhängande cykelvägar till skolor och fritidsaktiviteter, gärna med fysiska avgränsningar från biltrafik, är avgörande. Lika viktigt är bra belysning, underhåll och säkra korsningar.
🎒 Skolans roll: Genom cykeldagar, tävlingar eller program som uppmuntrar daglig cykling kan skolor skapa en positiv cykelkultur. Bra cykelparkeringar och enklare service (som pumpstationer) gör det lättare att välja cykeln.
👨👩👧 Stöd från hemmet: Föräldrars inställning påverkar starkt. Kampanjer som visar hur barn kan cykla säkert kan minska rädslor och öka tilliten till cykling som färdmedel.
📱 Digitala lösningar som engagerar: Skärmtid behöver inte vara cykelns fiende. Appar som belönar cykling eller låter unga tävla mot kompisar kan göra vardagsmotion till ett spel.
🚲 Tillgång för alla: För att alla barn ska kunna cykla behövs tillgång till fungerande cyklar. Lånecykelsystem, reparationstjänster eller cykelbytardagar kan göra skillnad, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden.
🌱 Cykling som klimathandling: Kopplas cyklingen till hållbarhet och miljö – något många unga bryr sig om – kan det stärka motivationen. Att välja cykeln blir ett aktivt, medvetet val.
Cykeln må vara enkel – men som verktyg för ungas hälsa, rörelsefrihet och miljömedvetenhet är den kraftfull. Frågan är inte bara om samhället är redo att prioritera den – utan om vi har råd att låta bli.